utflykter i Skåne: dag 1 Romeleåsens dressincykling

Sist jag var i Skåne spånade jag idéer för nästa besök, med min kompis. Två månader senare var vi tillbaka och den här gången blev aktiviteterna något mer anpassade efter våra barns intressen.

Vi började hos några andra kompisar i Lunda-trakten. Maken pluggade i Lund och lärde känna många, nya och trevliga människor. Många av dem har vi fortfarande kontakt med, efter 14 år.

Romeleåsens dressincykling

Idag hade våra skånska vänner planerat in en utflykt medelst dressin. När de skulle boka dressiner var det redan fullbokat vid 13-tiden. De bokade första turen på dagen, till 10.00 och planerade matsäcken därefter.

Dagen innan utflykten var det många som hade avbokat sina dressiner vid 13-tiden. Vi bokade snabbt om, från 10.00 till 13.00.

Idag på morgonen förstod vi varför de hade avbokat. Regnet stod som spön i backen. Men, vi var vid gott mod! Matsäckarna packades liksom regnkläder och stövlar.

Vi körde till Björnstorp, utanför Lund varifrån dressinerna utgår. Vi cyklade fram till Veberöd, 6 kilometer lång väg i ena riktningen. 

Väl framme i Björnstorp stod vi i full mundering och blev instruerade av en eldsjäl med paraply i högsta hugg!

Det blev en fin tur, trots regnet. Vi åkte genom en grön djungel an lövträd, älggräs, brännässlor och smultron. Maken skrattade elakt varje gång han körde över en trädgårdssnigel. Det blev några stycken under färden.

Plötsligt, när jag satt och filmade den gröna tunneln med mobilkameran dök en rovfågel ned långt framför oss mot järnvägsspåren. Kanske hade den fått syn på en mus?

På vägen tillbaka från Veberöd stannade vi vid en rastplats med regnskydd. Vi kan väl säga som så, att regnskyddet var lätt överansträngt efter det myckna regnandet de senaste dagarna.

Man skulle ju kunna tro att barnen skulle vara modfällda pga allt regnandet, men de kvittrade mot all förmodan. Vi var alla mycket nöjda, och i vissa fall, mycket blöta, när vi väl kom tillbaka till bilarna igen.

Efter dressinturen kände vi ett enormt fika-sug. Vi tyckte att vi var förtjänta av en belöning. 

Sagt och gjort begav vi oss iväg till ett troligt, mysigt fik på den skånska slätten, nämligen Vismarslövs café och bagarstuga.

När vi kom fram upptäckte vi tyvärr att det var stängt. Vi hade lyckats pricka in deras bak-dag, måndag.
Vi bestämde oss för att åka vidare till ett annat mysigt café, nämligen: Tirups örtagård. Så himla fint! Tyvärr fick jag inte njuta så länge som jag hade önskat eftersom vi hade fyra hoppiga barn med oss som inte kunde gå ut och leka eftersom det fortfarande regnade. De blev inte mindre hoppiga pga av det myckna sockerintaget medelst jättechokladkaka med läsk därtill! Ett litet minus att de inte serverade hemmagjord saft, tycker jag. Annars var kakorna delikata! Lunchmaten verkade inte heller gå av för hackor! Hann tyvärr inte ta några bilder. Men, jag hann uppmärksamma att de hade två av mina absoluta favoriter i år: Alrunan marmelade och en blodlönn. Vill ha!