Utflykter i Skåne: dag 2 Christinehofs ekopark

Nästa dag for vi vidare till min trädgårdsrese-kompis:-) Hon har sitt sommarhus på Österlen och det var därifrån vi utgick till nästa utflykt.

Christinehofs ekopark

På onsdagen förkunnade vi vuxna barnen: Idag ska vi besöka ett slott! 

Kan väl inte påstå att vi möttes av jubel, direkt! Det tog ganska lång tid för oss att förmå barnen att slita sig ifrån datorerna och snällt gå och sätta sig i bilarna.

Första kommentaren när vi kom fram från Äldst var: Men, det här är ju inget slott, det är ju ett hus! Och det hade han ju alldeles rätt i. När Christina Pipers "hus" blev klart kallades det för: Nya Huset. Det var först efter Christinas bortgång som det kallades för slott.

Äldsts missnöje mjuknade väl något när han fick höra talas om Karl den XII och om hur man åt när det var fest på 1700-talet, 50 maträtter!

Vi började med att medelst en orienteringskarta gå på tipspromenad med barnen. Yngst sprang omkring och kvittrade medan Äldst mest gick och muttrade. Han gick i alla fall i täten med sin bundsförvant och letade upp frågorna till oss andra. Frågorna fick vi andra svara på. Det var riktigt bra frågor som handlade om träd, djur och växter.

På vägen hittade vi en spännande trädterass, som såg ut som en trädkoja. Dit klättrade Yngst upp. Snabb som en vessla!

Efter promenaden i de vackra ekoparken var det dags för lunch. Vi vuxna tyckte det var jättefin mat. Barnen var mer skeptiska. De är bortskämda med hamburgare eller korv med bröd. Men, de smakade iallafall på chilin och toasten.

Vi hann precis slänga i oss lunchen innan det var dags för guidning av slottet. Eva, vår guide, var jätteduktig och de stora barnen lyssnade faktiskt riktigt intresserat. Det var bara Yngst som hade lite myror i kroppen. Men, han fick hjälpa Eva genom att ställa sig på rätt plats för att visa mittpunkten och mittlinjen av slottet. Smart! 

Det blev en lärorik stund. Vi fick bl a lära oss varför det heter: julen varar ända till påska. Och var uttrycket: "tappa ansiktet" kommer ifrån.

Vi fick också lära oss varför te-borden har en hög kant och varför människorna satt upp och sov under 1700-talet.

Efter guidningen var barnen värda en fika och vi med;-) Goda kanelbullar och/eller glass till barnen och kaffe med bulle till oss vuxna. Mums!

Det enda vi mammor saknade var tid att gå på trädgårdsvandringen. Det får bli nästa gång, när vi åker ensamma. 

För barnens skull måste vi åka på fladdermussafari. Det verkar spännande!