söndag 20 juli 2014

riddarveckan i Hova

 Även detta år lyckades vi tima vårt besök hos svärföräldrarna med Riddarveckan i Hova, till killarnas förtjusning.
Förra året var vi inte så väl förberedda. Vi kom dit innan de öppnade, ca 11.00, vilket i och för sig innebar att det inte fanns någon parkeringsvakt.....Men, dagen hade blivit lång om vi stannat till Tornerspelet, 18.00. Därför hoppade  vi över det förra året. I år tänkte vi annorlunda. Vi åkte till Hova framåt 16.00. Var alldeles lagom. Vi började med att köpa biljetter till Tornerspelet, därefter gick vi runt lite på marknaden där vi köpte de obligatoriska dragblodsklubborna. Vi lyckades övertyga killarna att de inte behövde fler svärd än de som redan låg hemma och väntade:-)
Medan Äldst och jag gick och tog ut mer kontanter, till maten, underhölls Maken och Yngst av de roliga gycklarna: Gycklargruppen Narrarna. De hade ett bejublat nummer där de tryckte in en massa vatten i munnen som de sedan sprutade ut på någon av de andra i gruppen, när han minst anade det ;-) De försökte även framföra en personlig version av Svansjön, med munnarna fulla av vatten. Gick väl sådär, till publikens jubel!
Vi hann äta en riddarmiddag bestående av viltkött på rågbröd med kokta rotsaker innan det var dags att dra sig mot tornerspelen. Halv sex skulle en kortége gå genom staden. Den missade vi eftersom vi hade bråttom till spelplatsen för att få bra platser. Väl på plats blev vi en erfarenhet rikare. En sådan här solig kväll skulle vi ha kommit  tidigare. Det blev rätt varmt att sitta på sol-läktaren. Nästa år tar vi med matsäck och placerar oss på skugg-läktaren så fort de öppnar portarna;-)
Skämt och sido, killarna var helnöjda, trots värmen! Yngst kunde inte sitta ned utan stod upp och rycktes med i händelserna och musiken. Det var ett häftigt tempo på planen. Både hästar och ryttare var taggade! Det enda som kunde förbättras var de lååååånga beskrivningarna av varje riddares fördelar.

Boulonger-sjön i Skövde

 När vi kom hem till Makens föräldrar fick vi höra att en nygammal sjö hade blivit återinvigd i centrala Skövde. Senast man kunde bada i den var för 40 år sedan! Men i år har den fyllts på med Vättern-vatten och finkornig sand från ett sandupptag i Habo!?
Detta var vi ju tvungna att titta närmare på!
Även denna dag var solig och varm. Vi körde in till Skövde och Boulongerskogen, stadsparken, efter lunch. Vi var inte ensamma! Det var lite svårt att hitta parkeringsplats på nära håll...
Den här dagen var det bara Yngst och jag som badade. Yngst var jättenöjd! Fin botten och långgrunt. Sjön är inte djup, vilket medförde att temperaturen var riktigt behaglig. Perfekt ställe för barnfamiljen att gå till, eller att släppa iväg sina stora barn till, utan att behöva vara direkt orolig. Måste  vara perfekt även för billösa, familjer som bor inne i Skövde. Kan dock tänka mig hur det kan se ut i skolavslutningstider i juni eller i insparkstider i augusti:-/

För att förhindra förstörelse från engångsgrillar fanns det speciella ställ. Jättesmart, tycker jag! Har aldrig sett dem tidigare.

















Lyckades inte googla fram någon information om "installationen" kring Boulongerskogens tallar. De är invirade i röda sidentyger. Spännande:-)

Höjentorp-Drottningkullen

Ni som känner mig vet att jag är väldigt förtjust i Vallebygden, vid Billinge-slutttningen i Skaraborg. Varje sommar försöker jag få till en vandring med familjen i något av deras sex naturreservat. Förra året var vi med om äventyr i Jättadalen-Öglunda grottor.
I år stod Höjentorp-Drottningkullen på tur.

Dagen vi valde var en av de första varma dagarna. Luften stod stilla och vi fick ettrigt sällskap av flugor och mygg, vilket inte killarna uppskattade särskilt mycket. Vi fick även träffa på en mängd små och söta grodor. Det var lite roligare i alla fall.
Jag försökte trots allt njuta av de vackra omgivningarna. Vi parkerade i närheten av ruinen efter Höjentorps kungsgård. Det enda som fanns kvar av det vackra slottet var matkällaren.
Området är väldigt lummigt och fridfullt! Precis som jag vill ha det;-) Leden vi gick på slingrade sig i mellan ett antal små och fina sjöar med näckrosor som låg och guppade på ytan. Vilken idyll! Killarna var varma och rätt uttråkade. Deras tjej-kusin tyckte dock att det var en jättekul utflykt och var tacksam att hon och hennes föräldrar hade fått hänga på:-)
På grund av den varma dagen fick det bli en kort tur med efterföljande matsäck och sedan åkte vi vidare till närmaste badsjö, nämligen Flämsjön. Jättebra badplats!

Nästa år kanske vi får försöka åka upp i maj och vandra istället. Då är det lite mer behaglig temperatur, men fortfarande väldigt vackert och kanske rent av mer fågelsång!

" mod-att göra något..." del 2 Skara Sommarland

Förra året skrev jag en krönika på ämnet "...att göra något man egentligen inte vågar". Nu kommer del 2:-)

I vår familj är vi ganska försiktiga av oss. Besöker inte nöjesparker eller badpalats särskilt ofta. Om killarna någon gång är så "oförsiktiga" att de trillar och slår sig får vi leta länge efter plåster, eftersom det var så länge sedan sist.
I år önskade i alla fall Maken att vi skulle åka till Skara Sommarland, för första gången. Vi passade på när vi ändå skulle besöka hans hemtrakter.
Det vi inte visste var att den här dagen skulle gå till historien. Båda killarna övervann många individuella rädslor.
Under dagen förkunnade de vid flera tillfällen att det här var den bästa dagen i deras liv!
Inträdet på Skara Sommarland är väldigt dyrt. Men, å andra sidan är (nästan) alla aktiviteter gratis och barnen kan åka så mycket de vill. Vi blev rekommenderade att ta med egen matsäck och det höll nere kostnaden lite. Vi tog med korv att grilla och vid den stora dammen mitt i parken fanns det fräscha elgrillar (med timrar) som grillade våra korvar. Funkade alldeles utmärkt.

Den positiva vågen fortsatte efter middagen hos farmor och farfar.
Yngst sprang ensam ut på mycket längre utflykter än han brukade göra.
Plötsligt dök Äldst upp med Yngst cykel och uppmanade honom att rulla ned med den för grusvägen bakom huset. Yngst, som inte lärt sig cykla än, satte sig glatt och villigt och for iväg. Vi vuxna som satt på altanen och iakttog killarna bara gapade. Yngst cyklade plötsligt!
Efteråt sa Äldst: Men mamma och pappa, det var väl inget konstigt! Det är ju bara att lita på att han klarar det!

Vi ska nog använda Äldst oftare som inspiratör;-)

lördag 19 juli 2014

Utflykter i Skåne: dag 2 Christinehofs ekopark

Nästa dag for vi vidare till min trädgårdsrese-kompis:-) Hon har sitt sommarhus på Österlen och det var därifrån vi utgick till nästa utflykt.

Christinehofs ekopark


På onsdagen förkunnade vi vuxna barnen: Idag ska vi besöka ett slott! 
Kan väl inte påstå att vi möttes av jubel, direkt! Det tog ganska lång tid för oss att förmå barnen att slita sig ifrån datorerna och snällt gå och sätta sig i bilarna.
Första kommentaren när vi kom fram från Äldst var: Men, det här är ju inget slott, det är ju ett hus! Och det hade han ju alldeles rätt i. När Christina Pipers "hus" blev klart kallades det för: Nya Huset. Det var först efter Christinas bortgång som det kallades för slott.
Äldsts missnöje mjuknade väl något när han fick höra talas om Karl den XII och om hur man åt när det var fest på 1700-talet, 50 maträtter!

Vi började med att medelst en orienteringskarta gå på tipspromenad med barnen. Yngst sprang omkring och kvittrade medan Äldst mest gick och muttrade. Han gick i alla fall i täten med sin bundsförvant och letade upp frågorna till oss andra. Frågorna fick vi andra svara på. Det var riktigt bra frågor som handlade om träd, djur och växter.
På vägen hittade vi en spännande trädterass, som såg ut som en trädkoja. Dit klättrade Yngst upp. Snabb som en vessla!















Efter promenaden i de vackra ekoparken var det dags för lunch. Vi vuxna tyckte det var jättefin mat. Barnen var mer skeptiska. De är bortskämda med hamburgare eller korv med bröd. Men, de smakade iallafall på chilin och toasten.
Vi hann precis slänga i oss lunchen innan det var dags för guidning av slottet. Eva, vår guide, var jätteduktig och de stora barnen lyssnade faktiskt riktigt intresserat. Det var bara Yngst som hade lite myror i kroppen. Men, han fick hjälpa Eva genom att ställa sig på rätt plats för att visa mittpunkten och mittlinjen av slottet. Smart! 
Det blev en lärorik stund. Vi fick bl a lära oss varför det heter: julen varar ända till påska. Och var uttrycket: "tappa ansiktet" kommer ifrån.
Vi fick också lära oss varför te-borden har en hög kant och varför människorna satt upp och sov under 1700-talet.
Efter guidningen var barnen värda en fika och vi med;-) Goda kanelbullar och/eller glass till barnen och kaffe med bulle till oss vuxna. Mums!
Det enda vi mammor saknade var tid att gå på trädgårdsvandringen. Det får bli nästa gång, när vi åker ensamma. 
För barnens skull måste vi åka på fladdermussafari. Det verkar spännande!

utflykter i Skåne: dag 1 Romeleåsens dressincykling

Sist jag var i Skåne spånade jag idéer för nästa besök, med min kompis. Två månader senare var vi tillbaka och den här gången blev aktiviteterna något mer anpassade efter våra barns intressen.

Vi började hos några andra kompisar i Lunda-trakten. Maken pluggade i Lund och lärde känna många, nya och trevliga människor. Många av dem har vi fortfarande kontakt med, efter 14 år.


Idag hade våra skånska vänner planerat in en utflykt medelst dressin. När de skulle boka dressiner var det redan fullbokat vid 13-tiden. De bokade första turen på dagen, till 10.00 och planerade matsäcken därefter.
Dagen innan utflykten var det många som hade avbokat sina dressiner vid 13-tiden. Vi bokade snabbt om, från 10.00 till 13.00.
Idag på morgonen förstod vi varför de hade avbokat. Regnet stod som spön i backen. Men, vi var vid gott mod! Matsäckarna packades liksom regnkläder och stövlar.
Vi körde till Björnstorp, utanför Lund varifrån dressinerna utgår. Vi cyklade fram till Veberöd, 6 kilometer lång väg i ena riktningen. 
Väl framme i Björnstorp stod vi i full mundering och blev instruerade av en eldsjäl med paraply i högsta hugg!
Det blev en fin tur, trots regnet. Vi åkte genom en grön djungel an lövträd, älggräs, brännässlor och smultron. Maken skrattade elakt varje gång han körde över en trädgårdssnigel. Det blev några stycken under färden.
Plötsligt, när jag satt och filmade den gröna tunneln med mobilkameran dök en rovfågel ned långt framför oss mot järnvägsspåren. Kanske hade den fått syn på en mus?
På vägen tillbaka från Veberöd stannade vi vid en rastplats med regnskydd. Vi kan väl säga som så, att regnskyddet var lätt överansträngt efter det myckna regnandet de senaste dagarna.

Man skulle ju kunna tro att barnen skulle vara modfällda pga allt regnandet, men de kvittrade mot all förmodan. Vi var alla mycket nöjda, och i vissa fall, mycket blöta, när vi väl kom tillbaka till bilarna igen.



Efter dressinturen kände vi ett enormt fika-sug. Vi tyckte att vi var förtjänta av en belöning. 
Sagt och gjort begav vi oss iväg till ett troligt, mysigt fik på den skånska slätten, nämligen Vismarslövs café och bagarstuga.
När vi kom fram upptäckte vi tyvärr att det var stängt. Vi hade lyckats pricka in deras bak-dag, måndag.
Vi bestämde oss för att åka vidare till ett annat mysigt café, nämligen: Tirups örtagård. Så himla fint! Tyvärr fick jag inte njuta så länge som jag hade önskat eftersom vi hade fyra hoppiga barn med oss som inte kunde gå ut och leka eftersom det fortfarande regnade. De blev inte mindre hoppiga pga av det myckna sockerintaget medelst jättechokladkaka med läsk därtill! Ett litet minus att de inte serverade hemmagjord saft, tycker jag. Annars var kakorna delikata! Lunchmaten verkade inte heller gå av för hackor! Hann tyvärr inte ta några bilder. Men, jag hann uppmärksamma att de hade två av mina absoluta favoriter i år: Alrunan marmelade och en blodlönn. Vill ha!