bila i Europa sommaren 2018 andra dagen

Mätta och belåtna efter frukosten på Hotel Bürgerbräu i Osnabrück for vi vidare. Den här dagen betade vi av fyra länder. Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. Nederländerna for vi igenom på rekordtid, under en timma. På den korta tiden fick jag trots allt en känsla av att städerna och vägarna var mer fräscha än t ex Tyskland!?  Trots den korta färden blev vi ändå tvungna att besöka en rastplats för att gå på  toaletten. De talade begriplig engelska och tog ingen avgift för toalett-besöket. Positivt!
Någon timma senare var det dags för lunch och vi befann oss plötsligt i Belgien. Landgränserna gör verkligen inget väsen av sig. Den enda skillnaden är språket på vägskyltarna.
Namnen på rastplatserna i Belgien och Frankrike börjar med: Aire de. När det blev dags för lunch stannade vi på ett sådant ställe (minns tyvärr inte namnet), men den låg i alla fall i Liége-trakten.
Det var en stor rastplats med stor, nästan överdimensionerad och fräsch matservering. Men även en bensinmack. Restaurangen låg över motorvägen och fönsterna vätte ut mot trafiken. Lite spännande faktiskt.

Maten var traditionell vägkrog, panerat och friterat. Salladen ingick inte i lunchen insåg vi försent, men däremot en efterrätt!? Något som Maken och jag ståndaktigt avstod ifrån den här dagen. Språkförbistringen var hög eftersom vår franska inte är tillräckligt bra.
Att gå på toaletten kostade pengar. Man fick ett kvitto som man kunde få rabatt för i restaurangen eller på macken, beroende på vilken toalett man använde. Man ska med andra ord börja med att gå på toaletten. Bökigt!
Nåväl, vi for vidare mot nästa land: Frankrike, som vi anlände till när det började bli dags för en energi-kick och toalett-besök. Nu var det dags att slå till på en glass för mamma:-)

Det var varmt och fuktigt!
Skönt med en läskande glass.

Nederländerna var lika platt som Tyskland, men när vi körde in i Belgien började det dyka upp och kullar och dalar. Och när vi körde in i Frankrike blev landskapet ännu mer kuperat. Mycket vackert! Och nere i dalarna dök det ofta upp....en betalstation. Att köra på de franska vägarna kostar pengar. Vi blev riktiga experter efter den här veckan på att sakta ned, välja rätt lucka, stoppa in kortet eller ta emot en biljett, som skulle betalas några mil längre bort.

När vi passerat Le Havre och började närma oss Deauville fick vi syn på något vi inte var förberedda på. Broarna som ledde över floden Seine. Pont de Normandie. Herrejösses! Öresundsbron, släng dig i väggen! De var kanske inte lika långa, men höga och branta!
-Oaw! ...och gissa vems tur det var att köra;-)

Framåt sex-tiden rullade vi äntligen in på vårt hotell som vi skulle sova på i tre nätter. Efter att ha kikat runt i lägenheten, som bl a innehöll två balkonger, en till allrummet och en till sovrummet var det dags att svida om och åka ned på stan och äta middag.

Sovrummet med egen balkong.

Vi valde att ta oss ned till strandpromenaden, Boulevard de la Mer, första kvällen. Det blev en dyr middag på Le Ciro's, men det fick det vara värt. Jag fick min bouillabaisse som är ett måste för mig om jag hamnar på en fransk restaurang;-)
Lite förvånade blev vi eftersom de flesta restauranger som låg vid strandpromenaden stängde ungefär vid samma tid som vi anlände, framåt halv åtta. Verkar som om fokus för dem är badande lunchgäster.

Lite kuriosa, vilket jag inte hade en tanke på att fota, var skyltarna med överkryssade män med bar överkropp:-) De var varken välkomna in på restaurangerna eller in i centrala stan! Lite snobbigt, kan tyckas. Men om man kikade på vilka bilar som stod parkerade på gatorna vid de flådiga villorna, kunde man ändå förstå vilken sorts stad vi hamnat i. (Bilarna? Svarta Porschar av SUV-modell).

Kvällen avslutades med strosade längs med strandpromenaden i kvällssolen. Livet är underbart:-)

bila i Europa sommaren 2018: första dagen

Söndagen den 8 juli var det premiär, för alla i familjen, att resa i Europa med bil. Vi var så förväntansfulla! Målet med resan var Normandie och nyckelplatserna för Dagen D, 6 juni 1944.
Vi laddade inför besöken genom att lyssna på en ljudbok i bilen: Cornelius Ryans digra praktverk: den längsta dagen.
Vi hade bokat rum för tre nätter på Pierre et Vacances la Residence du Golf  i Deauville, en dryg timmes bilresa från Omaha Beach Memorial Museum (Saint Laurent-Sur-Mer) Amerikanska krigskyrkogården i Normandie (Colleville-Sur-Mer.) Over Lord Museum (Colville-Sur-Mer) och Pointe du Hoc (Cricqueville-en-Bessin).
Men vi tänkte också titta oss omkring på vägen dit och hem. Tanken var att blåsa ned på två dagar och ta lite mer tid på oss på vägen hem. Mer om det längre fram.

Vi startade klockan 8.00 på söndag morgon. Planen var att hoppa över allt vad färjor heter. Det är skönt att slippa passa tider när det är semester.
Vi valde istället att ta broarna; Öresundsbron, Lilla Bältbron och Stora Bältbron. Nu, i efterhand, känns det som helt rätt beslut. Bro-överfarterna var fantastiska, blå himmel, blått hav och små, små vita, segelbåtar långt nedanför oss. Kändes som om vi svävade omkring bland molnen. Vi räknade med att hinna avverka den första bron innan det var dags för lunch.

Morgonen vi startade vår resa sken solen. Det blev en fin, men varm, dag i bilen.
När vi började närma oss Falkenberg blev det tvärstopp.
- Va! Köer i Sverige!? Att det skulle bli köer i Tyskland, Holland mm hade vi räknat med, men hemma i Sverige? Vi stod stilla tillräckligt länge för att folk skulle börja gå ut ur sina bilar och börja spana i fjärran.
Till slut började trafiken rulla på och vi förstod att det var en olycka som orsakat stoppet. Mina tankar går till de drabbade.
Färden rullade på och till slut nådde vi dagens första stopp, lunchstoppet på dansk mark, strax utanför Köge. Rastplatsen vi stannade till vid heter Karlslunde. Hade vi inte haft matsäck med oss hade vi ätit på vägkrogen som heter Monarch, som finns på 14 olika platser i Danmark.
Här var det lika torrt som i Sverige om inte ännu värre. Vi var inte ensamma på vägarna, men vi hittade ett bord utomhus där vi kunde inta vår medhavda, digra matsäck; pannkakor, köttbullsmackor, ris-i-frutti, yoghurt, bullar och kakor, måltidsdryck och kaffe. Här kunde man även använda toaletterna, utan att betala. Inget man kan ta för givet, tyvärr, när man bilar i Europa. Mer om det senare.

Karlslunde rastplats, Köge, Danmark

Färden rullade på. Tur att det finns några broar som omväxling till det annars så platta odlingsmarkerna.
Framåt eftermiddag körde vi över gränsen till Tyskland. Att köra över gränserna har inte varit så dramatiskt under den här resan. Enda gången de frågat efter våra pass var i Frankrike, på vårt hotell.

Väl på Tysk mark var det dags för intag av energi och toalett-besök. Vi stannade till vid ett Raststätte i Alt Duvenstedt (enkla serveringar med ok toaletter.)
 Jag hade packat ned en toa-rulle (hade hört en del hårresande historier om rastplatser i Europa. Historier som hade några år på nacken insåg jag när vi nu själva reste omkring.
Toa-rullen blev kvar på hotellet i Frankrike. Kändes onödigt att släpa på den.)

Raststätte Huettener, Alt Duvenstedt,Tyskland

Färden fortsatte genom Tyskland och vi började nu kalkylera kring när och var vi skulle äta middag, men även var vi skulle sova. Det hade varit skönt att få de flesta kör-timmarna bakom oss.
Middags-stoppet blev på MacDonalds på ett Autohof, i Gyhum. (Autohof är en sorts rastplats som innehåller det mesta, tyvärr även spel-hålor och erotisk underhållning:-(

Nu hade vi även bokat vår första hotell-övernattning. Den blev på Hotel Bürgerbräu i Osnabrück. Eftersom vi anlände först klockan halv nio hade personalen redan hunnit gå hem. Men, precis när vi skulle ringa kvälls-numret fick vi instruktion av några andra gäster hur vi skulle komma åt våra nycklar i nyckelskåpet. Nycklar, ja. Vi fick två rum istället för ett familjerum. Det är sådant man får räkna med när man bokar i sista minuten. Men det gick alldeles utmärkt. Vi tog ett barn var och gick mellan våningarna med tandkrämskladdiga tandborstar:-)
Det enda vi saknade den här kvällen var lösenordet till hotellets WiFi:-/ Somliga av oss är närmast beroende av att komma ut på nätet;-)
Det var en sak till jag saknade: en bäddmadrass i dubbelsängen. Jag kände resårerna alltför tydligt genom underlakanet. Men, efter en hel dag i bilen gick förvånansvärt bra att somna.
Hotellfönstren var utrustade med bra solskydd och vädringsluckor. Vi sov med öppna luckor hela natten, skönt!

Hotel Bürgerbräu, Osnabrück, Tyskland

Frukosten serverades på första våningen. Den smakade alldeles utmärkt! Väldigt mysigt frukostrum med ting från 90-talet såsom trätulpaner och andra musée-föremål;-) Det enda jag saknade var svensk, naturell yoghurt;-)
När vi checkade ut insåg jag att alla tyskar inte talar engelska, inte ens de som är jämnåriga med oss 70-talister!? Men, det gick alldeles utmärkt att förstå varandra ändå. Jag talade engelska/svenska och hotell-ägaren? talade tyska:-)

försommar-kalas

Nu när vi passerat midsommar kan jag äntligen pusta ut. Det var med nöd och näppe jag kunde njuta av midsommarhelgen. Veckan inleddes nämligen med allehanda småkrämpor, alla tecken på stress, vilket jag naturligtvis inte ville erkänna för mig själv. På tisdagen t ex led jag av svår magkatarr, men vi hade ju planerat att åka in till Volvo Ocean Race, så det var bara att bita ihop. Så dum man kan vara mot sig själv ändå.

Kalas-säsongen inleddes i vanlig ordning den första maj, då Yngst fyller. Det är nu 11 år sedan vattnet gick. Vi hade åkt till Aludden i Lerum för att titta på Valborgsmässobålet. Jag klev upp för en stenmur, vilket fick till följd att vi fick åka hem och ringa barnvakterna; mina föräldrar. Det var en fin kväll. När vi någon timme senare for in till Östra Sjukhuset såg jag båtar som låg och guppade på Aspen. Det här kommer att gå bra, minns jag att jag tänkte.

Årets första maj-kalas gick inte till historien som den varmaste. Det var  faktiskt en ganska sval dag. (Inte visste vi att högsommarvärmen skulle anlända med ett brak veckan efter, lagom till Yngsts scoutläger. Vilken turgubbe! Alltid varmt och fint när det är dags för läger. Och tur är väl det.)

Vädret till trots bjöd vi på grillat. Grillade fläskytterfilé och kokad rabarber-chutney, på köpta rabarber. Våra hade inte växt sig så stora än. Rabarberna räckte även till den traditionella rabarberkakan kring Valborg och första maj. Yngst önskar sig alltid marsipantårta. Gästerna får välja det de tycker bäst om, eller så smakar de på båda;-)

Söndagen den 20 maj firade vi Makens farmors 100-årsminne. Tyvärr är hon inte i livet längre men minnet av henne lever vidare. Många barn, barnbarn och barnbarnsbarn hedrade hennes minne genom att baka en av hennes småkakor eller bullar. Det blev ett digert fika-bord vill jag lova! Fika-bordet var uppdukat på logen på släktens gård. På borden stod vaser med majblomman nummer ett: liljekonvaljer. Mycket fint och väldoftande!
Vi anlände till Makens hemby kvällen innan kalaset. En magiskt vacker försommarkväll!

Maken fyller år den 25 maj 

Årets födelsedagsbukett bestod av syrén, isblå iris, vit hagtorn och grannens vita rosor;-)

.......och jag får tyvärr erkänna att hans födelsedag försvinner mellan pojkarnas (1 maj respektive 15 juni). Men i år blev det en mycket lyckad spontan-utflykt för vår lilla familj. Maken kom själv på att det vore trevligt med en utflykt till havet, med tanke på värmeböljan som dragit in över landet.
Sagt och gjort, badgrejer och matprylar packades av Maken, in med killarna i bilen, som förvånansvärt fogligt hängde med, båda två.
Jag passade på att handla god matsäck i Sannegårdshamnen, Hisingen, nära mitt jobb på Lindholmspiren. Jag köpte grillad kyckling, små baguetter, Philadelphia-ost, vindruvor, cocktail-tomater, pasta-sallad till Äldst, muffins till de vuxna och och munkar till barnen.
När jag handlat klart stod killarna utanför affären och väntade. Vi for vidare till Sillvik, vilket visade sig vara ett bra val. En familjevänlig badplats, lugn och fin vik med gott om plats för en kalasfirande familj. Det blev en mycket trevlig utflykt. Födelsedagsbarnet njöt, frugan njöt, t o m Äldst njöt av den grönskande tunneln från parkeringen till badplatsen. Yngst hade med sina leksaker, men saknade boll och bad-krokodil. Lätt att glömma vid årets första badutflykt.

Min lyckas blomma vid havet; Trift

På söndagen, Mors dag, firade vi Maken igen. Den här gången en planerad utflykt, då vi besökte Öijareds golfbana och restaurang utanför Floda. Familjen fick en timmes golf-lektion. Därefter åt vi grillunch på restaurangen.

Söndagen den 3 juni var det dags för kalas igen. Det var dags att fira Linus 15-årsdag. Eftersom han inte ville konfirmera sig valde vi att fira hans 15-årsdag storstilat istället.
Egentligen fyller han år den 15 juni men det dök upp några andra jubilarer som har förtur, Systra-Mi som fyllde 40 och killarnas kusin som tog studenten.
Till Linus kalas bjöd vi in släktingar som knappt träffat honom sedan han döptes;-) Det värmer hjärtat att få träffa och bjuda fastrar och farbröder mfl. De har alltid varit generösa och bjudit oss på kalas och nu får vi chansen att bjuda igen.
Hade förberett kalaset i en vecka. Bakade småkakor och fröknäcke helgen innan. Dagen innan bakade jag lyxkladdkakorna och tacopajerna. Vi hämtade även den varmrökta laxen och romsåsen hos fiskhandlaren. På morgonen marinerade vi fläskytterfiléerna, borstade färskpotatisen, skar upp grönsakerna och dukade. Timman innan gästerna kom kokade vi färskpotatisen, ugnsstekte potatisklyftor, grillade fläskytterfiléerna och blandade till ett par såser.
Vi fick hjälp av våra mammor med kanelbullar respektive matbröd.
Under dagen hade vi stor hjälp av familjerna i köket.
På morgonen hade jag unnat mig en cykeltur då jag plockade midsommar-blommor till borden. Den här försommaren går verkligen till historien!

Det var faktiskt svårt att få ihop någon trädgårdsbukett
eftersom försommarens blommor redan hade blommat över.
Men jag hittade i alla fall några vita pioner och daggkåpor.

Eftersom det blev en väldigt varm dag slutade det med att vi slängde ut alla möbler i trädgården, under linden. (Vi hade lånat bord och stolar från scoutföreningen). Från vardagsfönstret serverades drycken och i mitt marknadstält stod välkomst-bålen.

Dagen blev verkligen lyckad och vi ser fram emot att få bjuda på fler kalas i framtiden.

15 juni
Var det då äntligen dags för Linus riktiga födelsedag. Jag hade tagit ledigt eftersom vi skulle uppvakta kusinen i Skövde på eftermiddagen.
Linus uppvaktades på morgonen med lyxfrukost. Maken fick också vara med eftersom han arbetade hemifrån.

Årets födelsedagsbukett bestod av rosa pioner,
daggkåpa och lavendel.

lyxfrukosten bestod bl a av mango-smoothie och

......apelsinjuice och plättar med sylt till.

Efter lunch körde vi upp till killarnas kusin och uppvaktade henne bl a med en bukett från trädgården och en hemmapysslad vas:

Studentskans bukett innehöll ljusrosa New Dawn,
lavendel, daggkåpa och stjärnflocka.

Spretig bukett:-)

Glasburk dekorerad med ett spetsband=present-vas

midsommarafton Sista kalaset för den här säsongen. Vi fick äntligen tillfälle att bjuda hem två familjer som har funnit i vårt gemensamma liv i många år nu. Vi har firat många midsommaraftnar ihop och våra vänner rö sig nästan lika naturligt i vårt kök som vi gör. Alla hjälps åt att förbereda och plocka undan efter de olika måltiderna.
I år kom den ena familjen först till fikat på eftermiddagen. Med den andra familjen inledde vi midsommarafton med traditionell sill-lunch. Så gott, men jag tog det försiktigt pga av min magkatarr som dykt upp några dagar tidigare. Barnen är kanske inte lika förtjusta i sill, de fick även varmrökt lax som däremot är ett säkert kort.
Medan resten av gänget gick till ortens midsommarfirande tog jag hand om disken och förberedde midsommarfikat. Jag hade bakat kanelbullar och två sorters småkakor, men även förberett tårtan (sockerkaks/marängtårta). På morgonen hade jag kokat ihop en jordgubbs- och rabarberkompott som fick bilda mellanlager. Uppepå tårtan bredde jag ut grädde som spetsats med koncentrerad flädersaft. Linus hjälpte mig att dekorera tårtan med jordgubbar, röda vinbär (som mognat, tidigt som allt annat) och lavendel.

årets första utflykt; Lanna Lodge

Med tanke på att jag aldrig vinner några tävlingar är det ett under att jag under hösten vann två!

I höstas blev jag inbjuden av Garveriet till en Event-mässa på Svenska Mässan i Göteborg. Där strosade jag runt och kikade på olika trevliga konferens-hotell och anläggningar, bl a besökte jag Garveriet. Återkommer till dem framöver;-)
När jag strosade runt blev jag tillfrågad om jag ville vara med i en tävling där man kunde vinna teater-biljetter till "Alladin". Det lät ju trevligt, jag skrev upp mina kontaktuppgifter som var det enda man behövde göra för att vara med i utlottningen.
Någon vecka senare blev jag kontaktad, via mail, där jag fick reda på att jag hade vunnit en spa-övernattning på ett golf-hotell, Lanna Lodge, som ligger utanför Örebro.
Min man ogillar spa och när det dessutom ligger så långt bort tyckte han att det fick vara för hans del. Men, min syster, trebarns-mamma, som skolar om sig till målare och vars sambo jobbar skift, ville gärna följa med;-)
Sagt och gjort, vi bokade in helgen den 10-11 februari.
Dagen började med grå-slaskigt väder, men helt ok väglag. Jag hade bunkrat upp med lite bil-godis.
Resan skulle ta drygt tre timmar. Vi kom iväg halv tolv och var framme vid första anhalten strax före tre.
När två systrar äntligen träffas, utan en massa barn som ber om uppmärksamhet var femte minut, och man får man tala helt ostört skapas magi:-) Vi glömde (nästan) av vårt bil-godis och jag glömde hålla koll på eventuella rastplatser;-) Tur att jag hittade ett liiiiitet skogsparti.

Efter dryga tre timmar i bilen var det skönt kan komma ut och sträcka på sig. Första anhalten var ett fik som personalen på Lanna Lodge hade tipsat oss om, nämligen Tant Grön i Vintrosa. Finns t o m i White Guide;-)
Ett grönt hus med grön inredning. Café med lättare lunch-rätter, inredningsbutik och trädgårdshandel. Supermysigt och supergott! Systra-Mi kunde inte låta bli att köpa ett hjärta till, till sin digra samling, det var ju snart Alla Hjärtans dag snart, trots allt;-)

Vi åt en mustig räksoppa med nybakt bröd, mums. Till efterrätt åt jag en supergod men mäktig kolaboll. Paltkoma, härnäst;-)
All mat serverades på Gerberas gröna porslin. Mycket mysigt!
Mätta, nöjda och glada åkte vi till slutdestinationen Lanna Lodge.
Vi hade fått besked om att det var lågsäsong och pga det skulle vi hämta nycklar till hotellrum och spa på pizzerian:-)
Sagt och gjort vi knackade på hos den glada pizza-bagaren, som enbart talade engelska. Han visade sig vara Mr Serviceminded himself. Han fixade och donade och servade. Han var överallt och vi kändes oss så väl omhändertagna. När det blev dags för middag insåg vi att vi bara skulle orka en halv pizza var. Det gick utmärkt att dela pizza. Systra-Mi önskade calzone, inbakt.....
När det dags att servera pizzan kom Mr Serviceminded ut och frågade om vi visste vad vi gjorde när vi önskade dela en calzone. Ni förstår vad som händer om jag delar den, eller hur;-) Är det OK att ni gör det själva?
Det var helt OK, och pizzan var jättefin! Så frasig och god, det var inga problem att dela den;-)
SPA:t då? Jo, det var ju inte det stora, om man säger så, tre bastuar och en bubbelpool utomhus. Men det dög gott åt oss. Jag älskar att basta på vintern när det är kallt. Och, vi hade ju långt ifrån talat färdigt med varandra, så, vi roade oss kungligt;-) Bubbelpoolen utomhus, på balkongen var lite farlig att gå ut till eftersom vattnet som skvätte frös på golvet, men vi klarade oss fint. Vi var inte ensamma, vilket jag trodde, det var tre små sällskap till, helt OK.
Efter spa-t gick vi tillbaka till vårt mysiga hotellrum och slappade inför middagen.

Sov gjorde vi gott i de goa sängarna och sköna hotellakanen.
På morgonen serverades det frukost i restaurangen, där de serverar lunch på vardagarna. En brasa sprakade i ett glasskåp? Det var en diger frukost med både fil, flingor, bröd med pålägg och varm mat, te, kaffe och juice. Rymlig matsal med murade väggar och svarta pinnstolar. Snyggt!
På vägen hem gick det åt mer bilgodis, I just say;-)
Tips: Den lilla väg-sträckan från E20 i Vrestorp till Lanna var supermysig. Slingrig väg och en massa fina hus, vi passerade bla Viby och Riseberga klosterruin.