2022 går till historien; augusti

ekonomi

Hade fått besked om att jag skulle bli anställd. Stor lättnad! Tidigare hade jag bara varit konsult. Hade inte varit kul att bli arbetslös när jag precis köpt lägenhet. Dessutom fick jag en lönehöjning som gjorde att jag inte behövde oroa mig nämnvärt för min ekonomi längre. Månadsavgiften är lägre än hyran i den förra lägenheten och bredbandet ingår i månadshyran liksom vatten och uppvärmning. Valde att betala av mitt studielån. Kändes också bra att bli av med det en gång för alla.

inredning

Hade köpt en del grejer på loppisar under sommaren och en del begagnade möbler som bokhyllor, sängbord och soffbord. Sängarna, soffan och köksmöblerna köpte jag nya. Med mig från mitt förra liv hade jag en bäddsoffa, ett vitrinskåp och en kista för förvaring.

Lampskärm från Clas Ohlson och lampfot från Myrorna.

Gardinstång med hylla från en gårdsloppis i Småland.

Stor spegel inköpt från privatperson via Marketplace.

småturer

Hade tänkt ta med mig mina ungdomar till Vrångö. Tyvärr missade vi den tidiga färjan då vi inte hittade parkering på Saltholmen. Vi tog med vår frukost upp på några klippor. Där blåste rätt bra och jag tänkte  att det kanske var lika bra att vi inte hann med båten då Yngst tycker att det är jobbigt att åka båt.

Vi ställde in siktet på Bräutigams utanför Kungsbacka. Hade tänkt luncha där men det var för litet. Vi köpte godis och  fortsatte därefter till Tjolöholm slott istället. Kikade runt lite vid slottet och åt lunch i caféet. En blåsig dag med regn i luften gjorde inte besöket till någon höjdare. Vi fortsatte hem för fika i min lägenhet. Hade två tonåringar i baksätet som somnade sött. Inte vana att gå upp så tidigt.

Någon vecka senare tog jag med min nya kärlek till Vrångö. Vi hade bättre tur med både båt och väder. Tog dagens första dopp redan halv tio på förmiddagen. Underbart! Vi promenerade runt på ön, åt medhavd lunch och åkte hem redan halv ett då vi mötte lämmeltåget vid färjeläget. Kände oss mycket nöjda med lugnet den tidiga morgonen.

Två månader firade vi med restaurang-besök i stan. Åt middag på min favoritkrog Levantine i Vasastan. Åt vegetariskt ute på gatan. Kändes mycket franskt;-) Därefter tog vi en el-sparkcykel in till Avenyn och njöt av en drink på Belloras takterass. Fantastisk utsikt och en mycket fin kväll.

2022 går till historien; juli

 Äntligen kunde jag flytta in i lägenheten. Lagom till min semester startade. Hade fantastiska sommardagar som jag gärna inledde med frukost utomhus, därefter en promenad upp till Härlanda Tjärn där jag tog dagens första dopp.

Första helgen i juli konfirmerades Yngst. Det blev en fin och rolig stund i kyrkan. Yngst var väl inte helt bekväm med att befinna sig i rampljuset, men han gjorde det med den äran. Bl a fick han dela ut nattvardsvinet till gästerna. Även äldst fick medverka genom att gå fram och tända Antons dopljus. 

Jag reste bort i omgångar; Lund, där jag besökte en gammal vän, Visingsö med nya kärleken och till Varberg med Yngst.

Vackra Lund välkomnade mig med kanonväder!

Redo för färjeturen till Visingsö.
En av de varmaste dagarna den här sommaren.

Vättern ger lite Medelhavskänsla. Inte sant?

 På kvällen satte vi upp tältet på en stenig strand;-)

Dag två tog vi färjan till fastlandet, och bilen via några obemannade loppisar till en glasspaus i Vadstena.

Därefter styrde vi kosan in i landet till vårt bokade hotell med bastu. Kändes ju viktigt mitt i högsommarvärmen. Men det var en riktig pärla, om än enkel. Tog tyvärr inga bilder.
Sista dagen på vår första trip stannade vi till vid Brahe hus och beundrade utsikten.

När Yngst och jag åkte till Varberg och Apelvikens camping hade vi mer otur med vädret. Det regnade och blåste så mycket första dagen att strandtåget in till stan var inställt:-(

Vi tog bussen. Gick ju precis lika bra.

De fem dagarna i den lilla campingstugan blev en skön husmorssemester för mig. Lagade enkel mat, hann att sita och läsa och Yngst roade sig på sitt håll med sitt V.R.-spel.

Vi turistade lite grand iaf, tex spelade vi minigolf, besökte Varbergs fästning och hängde med en fd kollega till mig på en tur till ett jordgubbs-café. Väldigt mysigt!

Sista kvällen slog vi på stort och tog en drink på en av strandbarerna efter middagen;-)

2022 går till historien; juni

 Kommer ni ihåg "Saltkråkan"? När Tjorven och Stina pussade en groda och så dök Peter, Malins pojkvän, upp? Han sa: hej, hej, med sin djupa basröst.

Ungefär så lät det till när jag träffade Honom första gången. Han steg ut ur sin bil och sa: Hej Pia, med sin djupa basröst och gav mig en kram. Det räckte, jag var redan fast. 

På vår första date hämtade Han mig på jobbet och därefter åkte vi upp till Härlanda Tjärn, promenerade och tog oss ett dopp. Därefter kikade vi in i min dammiga lägenhet, badrummet var under renovering. Sedan åt vi på en av de närliggande pizzeriorna och därefter skjutsade han mig till min lägenhet i Utby och då bjöd jag in honom på fika. Tänk att fyra timmar kan gå så fort!

Nu har det gått sex månader och det känns fortfarande väldigt bra. Vi har väldigt mysigt ihop och är i full färd med att lära känna varandra, såväl i medgång som i motgång.

I juni tog Äldst studenten. Älskade son, vad vi är stolta över dig! Tror att du hade en rolig dag och kväll och natt;-) Så roligt att du tyvärr blev av med ännu en kavaj. Den här gången berodde det på att du tappade din garderobs-biljett och den dyra kavajen var putz väck när du skulle gå hem.

Kalaset löpte på bra, exet och jag jobbar bra ihop. Ingen tvekan om det.

Familjen hade vid det här laget även utökats med en flickvän, till Äldst. En jätterar tjej som hänger på de flesta familje- och släktaktiviteterna. Så trevligt!

På midsommardagen flyttade jag äntligen in möblerna i min lägenhet. Själv blev jag tvungen att vänta ut hantverkarna som renoverade badrummet. Fick bo en vecka hos mamma och pappa i Kärna. Betydligt roligare nu när kvällar och mornar var ljusa. Under flytten fick jag fin hjälp av mina ungdomar och av min kusin, som fick köra hyrbilen.

Min pojkvän har hjälpt mig med alla praktiska göromålen i lägenheten och de är många. Jag hade förträngt hur jobbigt det är att flytta. Kommer inte att flytta på åtminstone....tre år;-) Drömmer redan om en trea med uteplats, många skåp i köket och en mindre tvättmaskin i badrummet. Närhet till naturen är ett krav. 

Vi får se vad som händer. Den som lever får se. Det är det som är tjusningen med mitt nya liv. Jag har ingen aning om hur det kommer att bli. Det finns ingen utstakad väg framför mig. And I love it!

2022- går till historien; maj

 kalas

Den första maj fyller Yngst år och hans födelsedag firades i mitt gamla hem. Exmaken och jag gick in i kalas-mood direkt och funkade lika bra ihop som förr. Skönt!

tatuering

I 50-årspresent hade jag fått ett bidrag till en tatuering som jag (faktiskt) hade gått och funderat på redan innan skilsmässan. Hade funderingar på en trollslända, lever bara en dag och försöker få ut så mycket  som möjligt av den dagen. Men jag hade även ett fint minne bevarat av vår familj när vi badade i Säveån en vacker sensommardag när trollsländorna hade svävat omkring oss. Magiskt ögonblick!

Dock ändrade jag mig, ville ha något mindre. Ville ha ett djur och rådfrågade min syster som hade ett djursymbol-lexikon. Hon gav mig ett par förslag och jag fastnade för humlan: "trotsar förutfattade meningar." "allt är möjligt". "begränsa dig inte".

Kändes helt rätt i den fas jag befann mig i då. Bokade in mig hos Caja i Masthugget. Hon är jätteduktig! Tiden gick fort och det gjorde inte så fasligt ont;-)

badrumsrenovering

Det började bli dags att förbereda renoveringen av badrummet i min lägenhet. Skulle få tillgång till den den 15 juni. Jag åkte till Inter Kakel i Partille och valde ut helt vanligt vitt kakel (15x15 cm) till väggarna och granitgrå, lite spräcklig klinker till golvet. Fascinerande ändå hur smidigt det är att ta sig kollektiv runt i stan på en lördag. Tur det;-)

studentbal

Tisdagen den 17 maj gick Äldst på studentbal på Valand i Göteborg. Klart jag åkte in och flöt omkring bland lyckliga, blivande studenter på Götaplatsen. Till slut hittade jag min älskade lilla, stora son och vi fick till en selfie innan festen började.

umgänge

Nu blev det rejält varmt ute och jag kunde sitta ute på gården där jag bodde och sola, läsa, fika och tom äta min middag. Började hänga med alla mina gulliga grannar. Vi var flera ensamstående kvinnor, med relativt stora barn och några hundar. Supertrevligt!

2022- går till historien; april

 Äntligen hittade jag min lägenhet! En tvåa på 55kvm, vid Munkebäcks torg. Rymligt vardagsrum med plats för soffa OCH  bäddsoffa (där jag sover när Yngst bor hos mig), får även plats med skrivbord för dator och extra skärm. Bordet kan lätt byta skepnad till matbord för flera. 

Tyvärr har jag ingen balkong, men bor man på första våningen är det lätt att ta med en bricka ut och sätta sig på någon av sittgrupperna utanför. Det gjorde jag många gånger under sommaren.

I takt med att solen sken varmare drog jag iväg på lite längre utflykter än till Säveån och Utby-bergen. Då jag hemskt gärna ville till Björkekärr eller i alla fall Munkebäck, packade jag ryggsäcken och tog bussen till Härlanda tjärn och Delsjö-området. Så underbart att komma ut i skogen och höra fåglarna kvittra igen. 

Till påsken var det dags för Yngst att sova hos mig. Nya tider och nya traditioner, jag drog med killarna till Slottsskogen där vi spelade frisbee golf. Blev riktigt lyckat, faktiskt. Bjöd exmaken på påskmiddag. Kändes mycket bra att vi kunde träffas med killarna utan att det kändes alltför konstigt.

Yngst skulle konfirmeras den här sommaren så det blev en hel del tidiga söndagmornar då vi tog cykel eller buss till Partille station för vidare färd mot Lerums kyrka.

Måste säga att det var trevliga stunder vi hade tillsammans, trots allt. Vi satt och fnissade i kyrkbänken innan kyrkklockan klämtade. Och när den gjorde det kände jag att mina axlar sjönk och att jag slappnade av på ett alldeles särskilt sätt. 

Yngst var duktig och försökte hänga med i psalmerna.

2022- går till historien; mars

 50 år

Den här månaden firade jag att jag hade halva livet kvar;-)

Hade drömt i flera år om en övernattning med goda vänner för att fira den stora dagen och en resa till Italien för att lyssna på opera med familjen. Men så blev det inte.

Valde att bjuda in till en "tjej-fest" med en aktivitet i form av ett galleri-besök. Min fd hyresvärdinna har många strängar på sin lyra, bl a målar hon tavlor. Det föll sig så att hon hade sin livs första vernissage på galleri Lyktan i Kortedala veckan efter min födelsedag. Sagt och gjort tog jag med mina kompisar på buss och spårvagn till Kortedala. 

När vi kom fram blev det lite smusslande med program-bladet. Jag fick ett speciellt program med en gratulationshälsning i form av en tavla! Min fd hyresvärdinna hade målat en tavla utifrån mina drömmar om mitt första egna hem. Så fint av henne! Tavlan heter "hemma hos Pia" och hänger numera i mitt kök.

   

På min födelsedag firade jag med att tvätta i tvättstugan;-)

Skämt åsido firades jag rejält av mina kollegor. De överraskade mig med tårta, bubbel och ett par jättefina örhängen.

Helgen innan hade jag och min äldsta brorson ett gemensamt utomhuskalas. Vi är nämligen födda samma dag.

Vi hade tur med vädret och kalaset, som tog plats i Utbybergen blev jättelyckat. Vi grillade korv, hamburgare och marshmallows.

andra trevligheter i mars

Tog cykeln upp till Kortedala en solig söndag och besökte ett lägenhetsmuseum som jag tänkt besöka i flera år. Så fint med alla gamla möbler och prylar i en lägenhet som bevarats sedan den byggdes på 50-talet.

När jag kikar tillbaka på mina bilder från mars får jag intrycket att vi hade väldigt fint vårväder väldigt tidigt i år. Så uppskattat, inte sant?

Hittade ned till Säveån som rinner genom Utby, Kviberg och Bellevue. Hemma i Stenkullen har jag promenerat många mil längs med samma å. I Utby är det dock lite mer tillgängligt för rullstolar och barnvagnar. Inte lika tyst som i Stenkullen, dock.

2022 går till historien; februari

 HÄLSAN

I början av februari drabbades jag av en varböld på fel ställe:-/

Den resulterade i att jag graderades upp till ett högkostnadskort. Jag såg den naturligtvis som ett straff för vad jag ställt till med:-( Fick besöka gynakuten två gånger, jour-centralen en gång och två olika vårdcentraler, då jag inte hunnit byta i samband med flytten. Resulterade även i en goodie bag från Apotek Hjärtat i Lerum då de gett mig antibiotika i granulat-form utan att blanda ut den:-(

NYA OMGIVNINGAR

Även om min ”sjukdom” tog mycket tid och energi i anspråk var jag sysselsatt med andra betydligt trevligare göromål. Tex bekantade jag mig med mina nya hoods; Utby. Promenerade förbi deras fina, gamla kyrka och tog mig upp i bergen dit folk vallfärdar ända från Danmark för att träna klättring.

 

Jag insåg på ett mycket tidigt stadium (månaderna innan skilsmässan) att jag skulle sakna min trädgård grymt mycket. Jag bestämde mig i slutet av februari, när vårsolen dök upp, att annektera Trädgårdsföreningen😉 Låtsades att det var i min trädgård jag gick runt och sökte vårtecken. Har kommit att uppskatta den här parken väldigt mycket de senaste åren. Det är ofta jag tar en sväng därigenom när jag ändå har varit inne i stan. Ligger verkligen lägligt till, nära vallgraven och Centralstationen.

SOCIALT UMGÄNGE

Tog även upp bekantskapen med en gammal kollega som bor några hus bort. Så skönt att hitta en vän att prata med under både promenader och fikastunder. 

HEMMET

Började även bygga upp ett eget husgeråd. Visst fick jag med mig mycket från mitt gamla hem men jag kände stort behov av att ex införskaffa en våg och en bak-termometer för att kunna baka.

 

BARNEN

Hur gick det att flytta ifrån barnen?

Naturligtvis saknade jag barnen väldigt mycket, men det viktigaste för mig var att barnen mådde bra och kunde fortsätta med sina liv. De är ju så sora och klarar sig väldigt bra utan vuxen-stöttning. De hade inte inte bett om någon skilsmässa. De fick hänga med på den här resan varken de ville eller ej. 

Äldst tackade oss för att vi inte var så dramatiska. Yngst skulle fylla 15 och vi bestämde att han skulle bo med mig varannan helg tills jag hade kommit iordning med mitt liv. Äldst som skulle fylla 19 fick välja själv hur han ville göra. Han kom ofta på besök under dagen och åkte sedan hem till huset och sov.

De vi la märke till, killarna och jag, var att i min trea var vi tightare med varandra. Jag stod i köket och lagade mat och hade kontakt med Äldst som tittade på TV i vardagsrumsdelen. Yngst höll till i ett av sovrummen strax intill. I vårt hus hade vi i princip hållit till i varsin del av huset, utom hörhåll. 

Kändes bra att vara nära varandra.

Är det något jag vill dela med mig av till par som bildar familj är det frågan: 

Behöver ni verkligen bo i ett stort hus?

När vi inte satt inne och häckade i vintermörkret tog vi med oss fika ut i bergen eller till vår gemensamma uteplats på gården.

 

2022- går till historien; januari

 Tisdagen den fjärde januari 2022 var den första dagen i mitt nya liv som frånskild. Oerhört läskigt men också oändligt sorgligt. Jag hade gått och tänkt på det så länge att det inte fanns någon återvändo längre. Kvällen innan hade vi fyllt i vår skilsmässo-ansökan och berättat för barnen. På kvällen tog jag en promenad och ringde mina föräldrar och syskon och berättade.

Efter jobbet tog jag tåg och buss till mina föräldrar i Kärna. Där bodde jag i tre dagar. På helgen avlöste jag mitt ex och bodde i huset med killarna över helgen. Mitt ex reste hem till sina föräldrar.

Måndagen därpå flyttade jag in hos en hyresvärdinna i Kortedala. Hon bor i en trea med sin tonårsson. Jag hyrde hennes sovrum, men hade även tillgång till kök och badrum. Vi kom att bli väldigt goda vänner och turades om att laga middag. Kändes väldigt skumt att laga middag till en annan familj. 

På helgerna bodde jag med killarna i mitt gamla hus.

Jag började genast ge mig ut på lägenhetsvisningar. Jag ville bo i stan, med bra avstånd till jobbet och lätt för killarna att ta sig till mig. Men jag ville även gärna bo nära naturen.

Den 30 januari flyttade jag in i en möblerad andrahandstrea i Utby. Jätteskönt att hitta något eget så snabbt, men lägenheten var dyr och hela våren fick jag tulla på mina sparpengar. Mycket nervös period!

Hur mådde jag då under den här första skälvande månaden i mitt nya liv?

I efterhand är jag djupt tacksam för att allt föll på plats, trots allt. Mina promenader från Kortedala till jobbet varje morgon var en lisa för själen. Det tog en timma, det var kolsvart och svinkallt ute. Men de gjorde gott. Hann att tänka mycket.

Att jag hörde rödhakar sjunga, trots mörkret, på mornarna, ingöt mig hopp.

Jag greppade efter varje halmstrå till hopp om att klara mig i min nya livssituation. En kväll tog min hyresvärdinna fram sina Tarot-kort. Inget jag tror på, alls. Men jag tänkte att jag skulle låta henne hållas;-) Hon bredde ut korten och bad mig känna med handen ovanför dem och välja det kortet som kändes bäst. 

Jag kände ingenting, tog bara ett kort på måfå och fick upp nedan kort:

Min hyresvärdinna berättade att det betyder olika att vara ensam och att vara själv.
Visst har hon rätt?

Hur påverkades jag av min nya livssituation

Ja, herregud så mycket tokigt som hände då jag, naturligtvis, var jag hemskt forcerad. 

Vid två tillfällen glömde jag att byta glasögon när jag skulle gå hem från jobbet. Första gången var på trettondagsafton. Kom på att jag glömt byta när jag kom in i Nordstan och tyckte att allt på långt håll var så suddigt! 

Då det var en röd dag dagen därpå tog jag beslutet att vi faktiskt måste tillbaka till jobbet dagen därpå och hämta mina vanliga glasögon. Detta beslut gav mig värsta spänningshuvudvärken då jag måste köra pappas automatväxlade bil. Inget som står på min favorit-lista av aktiviteter.

Mycket riktigt, det gick mycket illa! På något sätt fick jag inte in Drive-läget, utan Reverse, vilket slutade med att bilen med stor kraft backade in i garage-porten och kvaddade den helt.

Är så tacksam för min tålmodiga pappa som tog det med jämnmod och bad mig fota garage-porten och bilen från alla olika vinklar. Bilderna skickade han sedan till sitt försäkringsbolag och betalade självrisken. Mamma säger att det var hennes fel att jag körde fel. Hon hade stressat mig rätt rejält i bilen.

Efter garage-kraschen var det skönt med en egen rask promenad i vintersolen.

Något annat "spännande" som jag var med om var att jag lyckades slarva bort mina nycklar till lägenheten i Kortedala. Kom på det först en eftermiddag när jag skulle in i lägenheten. Som tur var var tonårssonen hemma och kunde släppa in mig. Tror detta var en torsdag. Min stackars hyresvärdinna fick ägna hela helgen till att vända upp och ned på lägenheten, sätta upp anslag till sina grannar, ringa fastighetsägaren och Polisen. 

På måndagen när jag kom till jobbet mindes jag plötsligt att jag lånat ett paraply från jobbet senaste gången jag använde nyckeln och sedan var det helt tomt i minnesbanken.

Tänk om det är så illa att jag på något vis lyckats tappa nyckeln i paraplyet när jag öppnat dörren?

Jag gick fram till låneparaplyerna, valde ett på måfå, fällde ut det och klirr. Titta vad jag hittade!

Anledningen till att jag inte minns vad som hände efter att jag låste upp dörren ser ni här nedan. Orsaken heter Pixie, min lilla hyresvärdinna. Varje dag när jag låste upp dörren kom hon och hennes kompis Sture fram till mig och välkomnade mig hem. Inte konstigt att man inte märker när därrnyckeln glider ned i paraplyet:-)

Pixie var från början inte välkommen in i mitt rum! Men sista veckan låg hon och sov i min säng, under täcket! Det trodde jag nog aldrig skulle hända, om någon frågat mig tidigare.

Om ni vill få ett sakligt skäl till varför jag lät henne sova i min säng, så var det för att min hyresvärdinna gick tillbaks till sitt jobb som natt-receptionist på ett hotell och det vore ju hemskt synd om Pixie om hon skulle sova alldeles ensam i vardagsrummet;-)

året var 2021

 2021

Ett mycket händelserikt år!

Det bästa med året är ändå att Maken lyckades besegra cancern, igen!

Annars kan man väl med ett ord sammanfatta året: flexibilitet.

Med tanke på alla planer som gått i stöpet pga av Coronan eller i alla fall risken att bli smittad respektive risken att smitta andra.

december

Mellandagarna:

Enligt gammal tradition går vi på bio i mellandagarna. Med tanke på en åldersskillnad på fyra år mellan killarna har vi delat upp oss. Så även i år; Yngst och jag gick på Sing 2. Maken och äldst gick på Matrix. Tror Yngst och jag var mest nöjda😉 Filmens ledord var mod, våga tro på  och genomföra din idé!

Middag intogs på Bee bar. Nytt var att vi som är över 28 måste visa giltigt Corona-pass.

Annandagen:

Planen var att mina syskon med familjer skulle besökt oss. Tyvärr kom Corona i vägen och min syster med familj fick stanna hemma! 

Vi andra tog en promenad vid Säveån i det vackra vintervädret mellan jullunch och fika.

Juldagen:

På förmiddagen var det dags för långpromenad. Pga min nyopererade tå fick jag nöja mig med att traska runt kring Makens föräldragård istället. 

Skönt med frisk luft i det vackra vintervädret i alla fall.

Julafton:
Vi körde upp till Makens familj utanför Skövde och firade jul.
Då Yngst skall konfirmeras i sommar ingår det att delta i gudstjänster med jämna mellanrum.
Vi valde ”midnattsmässan” klockan 22.00. 
Vår lilla familj stack iväg vid halv tio till Tidan och Vads kyrka. Helt klart värt besväret!

22:a december:

Äntligen dags att operera min stortå för nageltrång. Jag hade fått ett tidigare datum, men fick ställa in pga av min första förkylning på två år.

Som tur var hade Netflix släppt säsong 2 av "Emily in Paris" samma dag. Jag plöjde hela säsongen på en dag då jag var tvungen att sitta stilla med tån i högt läge.

Fjärde advent:
Tanken var att vi skulle gå på adventsmys hos en kusin till Maken. 
Men det blev inställt pga Coronan. 
Vi hade länge tänkt att besöka Grimetons radiostation utanför Varberg och hade sådan tur i oturen att det var öppet just den här helgen. 
Vi hade lite otur med vädret dock; väldigt dimmigt. Men vi kunde ana hur höga radiomasterna är.
Min ovana trogen, när jag besöker tekniska museer, började jag gäspa efter 5 minuter. Men jag piggnade till när vi fick testa att skicka meddelande m.h.a. Morse-alfabetet.




När det var dags för lunch körde vi till ett jättemysigt place mitt ute på landet; en ombyggd gård; Johnssons gård som bl a består av café/lunchrestaurang och blomsteraffär.  Rekommenderas varmt!

Tredje advent:
Dags för julbak. I år bakade vi hos våra kompisar som har flyttat ut på landet. Så vackert och fridfullt!

Vi brukar baka Lussekatter och pepparkakor. Men i år packade jag ned ingredienser till en Joker: Mince Pies. Blev inspirerad av min kompis, som bor i England, och hennes dotter. Tänk russin och tranbär indränkta i rom mm;-)

Andra advent:

Jag blev tyvärr förkyld och vi missade en 50-årsfest! 

Men, vi kunde njuta av att snön kom. Kunde tom åka lite skidor!

november

första advent:
En julmarknad per säsong kan jag ändå tänka mig. (Har inte så stort behov av jul nuförtiden.)

I år blev det julmarknaden i Haga. 

När vi åkte tidig förmiddag var det rimfrost i gräset, men när vi kom hem några timmar senare var det ett par centimeter snö!

Den här hösten har jag varit mycket rastlös, någon form av Post-Corona-syndrom alternativt "bäst-att-passa-på-syndrom". Jag har sett till att vi haft minst en aktivitet per helg. Den här helgen vandrade Maken och jag runt Lilla Härsjön. Vindstilla och soligt. Så fridfullt. Kände att jag djup-andades för första gången på flera månader.

Fars dag:
Snart advent, vad passar väl då bra om inte en lingonkaka?
Vi hälsade på Far och Mor.

Första helgen i november:
Äntligen hade Maken fått sin andra dos av Corona-vaccinet och vi stack iväg till Stockholm över en helg. Vi besökte Nordiska museet med utställningen Nordens Paris, Fotografiska med utställningen Nude och en jazz-konsert på Kung Carls bakficka. 
Lördagslunchen intogs på restaurangen på fotografiska. Vi hade en makalös utsikt över vattnet mot Gröna Lund.

oktober:

När vädret började bli mer ostadigt och det blev mörkare, både på mornarna och eftermiddagarna ställde jag undan cykeln. 

Hur skulle jag nu hålla mig igång? Hade ju ett sådant bra flyt sedan i våras med cyklingen till och från jobbet.

Svaret blev simning. Så lyxigt att starta dagen med 20 minuter simtur! Jag simmar på Kristinedals träningscenter, på väg till jobbet. Jag har även återupptagit gruppträning i form av Body Balance på Endorfin på krypavstånd till mitt hem;-). En träningsform som passar mig bra, lugn och stillsam träning, men även lite styrka för bl a mage och rygg. Det bästa är förstås avslappningen i slutet;-)

Sista helgen i oktober testade Yngst och jag ett nytt café-koncept; katt-kafè. Man betalar inträde för att få komma in och gosa och leka med katterna i 1,5 timma! Och däremellan fikade vi. Yngst hade kunnat stanna hela dagen;-)

Näst sista helgen i oktober firade vi min yngsta brorson som fyllde 7 år. Vi firade honom hemma hos mamma och pappa eftersom de inte är så mobila längre:-(

En solig söndag i oktober besökte vi Nolbygård, utanför Alingsås. Vi hamnade mitt i en retro-mässa och det var mycket folk och lång kö in till caféet. Men det var det värt. Bullarna intogs ute i ett växthus. Gott och mysigt!
Här har de även en bygghandel för begagnade hus-attiraljer, men det hade tyvärr hunnit stänga innan vi fikat klart.

Jag gillar att vandra kring sjöar. Här är bilder från en solig söndag vid Stamsjön.

...och här är en annan solig söndag från Sävelången.

Första helgen i oktober träffade vi våra bak-kompisar och höstbakade för första gången. Vi bakade bl a bullar och kokade päron-marmelad.

september

Den här söndagen for vi långt för vår vandring. Vi körde ända till Kinnekulle och vandrade på bergssluttningarna. Så vackert och fridfullt. Vi åt vår andra-frukost i Råbäcks hamn med utsikt ut mot Läckö slott.

En helg fick vi besök av en av mina äldsta vänner som numera bor i Skåne. På fredagen hade vi tjejmiddag på stan, men på lördagen fick Maken följa med oss på vår utflykt till Jonsered  i strilande regn. Fredag-kvällen bjöd dock på fantastiskt sensommar-väder. När vi gick med alla andra lyckliga göteborgare och turister fick vi en närmast kontinental lycko-känsla.

Första söndagen i september tog Maken och jag en tur till Botaniska trädgården i Göteborg. Varje gång jag kommer hit måste jag upp på berget och kika på den magnifika utsikten över stan.

augusti

Den 20 augusti firade mina föräldrar 50-årig bröllopsdag. Vi barn tog med oss pajer och jag hade dessutom bakat en cheese cake med massor av bär uppepå.

I Corona-tider kom någon smart person på att man kunde köra utomhus-bio. Maken och jag såg "David Copperfield" vid Nääs slott en mörk sensommarlördag. Mysig! Dock inte tillräckligt mörk, visade det sig. Man fick skjuta på filmvisningen en halvtimme i väntan på mörkret;-)

I slutet av juli kom beskedet som vi väntat på hela sommaren. Maken var fri från sin cancer!

Detta måste ju firas. Dessutom hade han fyllt 50 år när han var inlagd på Borås lasarett. Roligare födelsedag kan man ju ha:-(

Sagt och gjort vi bjöd in familj, släkt och vänner till ett öppet hus som varade från 11.00-20.30 ungefär. Så mycket kärlek! 

Maken umgicks hela dagen och jag sprang som en skållad ekorre. Kunde inte känna någon smak av maten alls. Men det är så han värd!

Äntligen läge att gå på bio igen. Jag hade ett par biobiljetter kvar sedan i januari (vann dem på jobbet: Veckans medarbetare). Eftersom Maken inte vågade gå på bio än pga Coronan ställde min syster glatt och villigt upp. Vi fick en helkväll på stan mitt i minglet. Härligt!

juli

Den sista varma sommardagen fick min man ett infall och vi tog bilen till Hovås och käkade middag. En sådan fin kväll. Så ledsen att jag inte tog med badkläderna! 

En av fördelarna med att ha en son med körkort, är att han kan vara vår chaufför när vi vill ta ett glas vin till maten;-)

Bröllopsdag och middag på stan. Vi missade tåget och fick ta bilen ända in i stan, mycket ovanligt för att vara oss! Åt middag på Zamenhof. Mycket uppskattat, även av killarna;-)

Fick finbesök av min bror och äldsta brorson. Mycket bilstereo-prat den här dagen;-)

Obligatoriskt besök till Makens familj på semestern. Så vackert och fridfullt att blicka över fälten.

Naturligtvis blev det lite bärplock. Maken kokade sylt när vi kom hem.

Eftersom Maken inte var stark nog vandrade jag mycket ensam den här sommaren. Så vackra sommar-bilder kring Sävelången.

Utmanade mig själv i sommar genom att reda bort ensam. Läskigt, men så värt det!

Träffade en av mina Instagram-vänner för första gången. Paola öppnade sin famn till sitt hem och till vackra Eskilstuna. Nästa sommar är din min tur, estimado amigo. "Mi casa es tu casa."

Traditionell syskonträff mitt i semestern. Vi badade, åt, badade och åt;-)

Härligt gäng!

Ny utmaning: vandra på Gotaleden ensam. Vilken kick att jag klarade det från Skatås till Jonsered, all by my self. Så hög på endorfiner att jag inte märkte att jag fått ont i en fot:-/

Nästa gång skall jag ha stadigare skor!

Första helgen i juli gick jag på semester. Valde att ta tidig semester så att jag kunde stötta Maken som nyligen kommit hem från sin vistelse på sjukhus. Dock var han starkare än vi vågat hoppas på och vi tog en tur till ros-utställningen på Trädgårdsföreningen. Så mycket ögongodis!

Med tanke på att Maken skulle behöva återhämta sig från sin behandling och det mörka Corona-molnet fortfarande hängde över oss valde vi att stanna hemma hela sommaren. För att något kul skulle hända bestämde jag att vi skulle hyra två sommar-kaniner under min semester. Killarna var väl något skeptiska till en början, men det blev faktiskt riktigt mysigt. Lite sommarjobb för Yngst att sköta renhållningen av buren och kul för alla att mötas av två glada kaniner när man närmade sig med morötter, sallad eller maskrosblad i handen. Jag tog hand om goset;-)

juni

Det här året var juni tuff. Maken låg inne på sjukhus och mådde dåligt och jag skulle sköta ruljangsen själv i närmare tre veckor. Jag fick bra hjälp av killarna med städning, hänga tvätt, ta hand om disken, laga mat och klippa gräs. Vet inte hur det hade gått om barnen fortfarande hade varit små.

Det var svårt att koppla av och njuta av allt det vackra.

Det blev i alla fall flädersaft även det här året.

Det blev midsommarfirande. Maken fixade att hänga med till våra kompisar.

Äldst 18-årsdag firades, om än stillsamt.

Dock var Maken tillräckligt pigg för att ta med killarna på Aeroseum. Ett flyg-museum ute på Hisingen.

Yngst och jag åkte ned till Halmstad och deltog i min äldsta brorsons konfirmation. Bra för min son att få en uppfattning av vad konfirmation går ut på. Vi blev inte besvikna;-)

Den 10:e juni kom Maken äntligen hem!

maj

Det blev några tunga veckor mitt i ljuva maj, Makens vackra födelsedags-månad. 

Bestämde mig för att försöka hålla humöret uppe hos killarna och mig genom att sysselsätta oss på helgerna.

Vi åkte till mamma och pappa och firade Mors dag tillsammans med mina syskon och syskonbarn.

Jag tog hand om rabarberna. Bakade rabarberkakor och kokade rabarbersaft.

En fredagseftermiddag möttes killarna och jag på stan och käkade hamburgare på The Barn. 

Vi hade tur och fick bordet utomhus.

Så kom Makens födelsedag. Vi firade honom via Face Time på morgonen.

Tack vare hjälp från familj, släkt och vänner hade Äldst och jag samlat ihop bilder på Maken genom hela livet och knåpat ihop en foto-bok. 

Jag hade haft kontakt med sjukhuset och lyckats övertala dem att jag, trots att han var isolerad, skulle kunna besöka honom. Tanken var att det skulle bli en överraskning, men läkaren försa sig;-) Fotoboken tog jag med mig tillsammans med nybakt bröd och hans favorit-knäckebröd. Blommor är ju uteslutet på sjukhus nuförtiden.

Maken hade en cellgifts-fri månad inför kommande stamcellsbyte. Yngst fyller år den 1 maj och vi bestämde oss för att åka på en utflykt. Vi körde till Romelanda och Lysegårdens golfbana där det finns ett vattenfall. Vi kände oss lite udda när vi gick över golfbanan i jakten på vattenfallet. Det var inte så märkvärdigt när vi väl kom dit. Från dem som varit där tidigare rekommenderas att åka dit på vintern när vattnet är fruset!? Nu gick vi i alla fall och njöt av vitsippsmattorna. Inte illa det heller. Därefter började jakten på vägen fram till ovansidan av vattenfallet. Vi hittade den till slut och fick en mysig utflykt i skogen.

april

Jag började cykla till jobbet i slutet av mars. Tog med cykeln på tåget. I början hoppade jag av i Sävenäs och cyklade drygt 5 km i vardera riktning. Efter 4 veckor förlängde jag cykelvägen genom att hoppa av i Partille, blev drygt 9 km. En av de första eftermiddagarna tvingade jag mig själv att stanna och fota Kviberg, en gammal militärförläggning mellan Gamlestaden och Partille. Ser ut som ett sagoslott med sina tinnar och torn.

Magisk morgon på tåget mot stan. Utsikt över Aspen.

Så glad för min nya cykel!

I april blev läget riktigt allvarligt och jag fick gå från munskydd till visir på jobbet.

Påsken firades utomhus med Makens familj vid en hembygdsgård. Svärmor hade kokat en rejäl gryta med cowboy-soppa. Vi hade tur med vädret;-) Blev en jättetrevlig dag i vårsolen.

mars

Längt! Första varma solstrålarna på lunchrasten.

Födelsedagsbukett.

Ny, kortare frisyr. "Du ser 10 år yngre ut, Pia". 

Behöver jag säga att jag älskar mina kollegor;-)

Årets första blombukett till jobbet.

Utflykt till Härskogen i vårsolen. 

Jag överlevde ännu en mörk vinter;-)

februari

Hembakta semlor, såklart!

Det blev lite snö, den här vintern, i alla fall! En helt vanlig morgon i väntan på tåget.

Laddar D-vitaminer:-)

Såphalka kring Säveån kräver grus. Vi ställde dit en hink, fritt att förfoga över.

Vi hade så stora planer för att åka längdskidor med killarna på Borås skidstadion. Hyrde skidor till killarna och allt. Men det var så ruskigt kallt och tre av fyra föll. Vi åkte hem efter 1 timma och tog matsäcken på en vind-skyddad rastplats.

januari

Vad kul! Jag blev utsedd till veckans medarbetare av min arbetsgivare Uniflex. Vann 2 biobiljetter som fick vänta ändå tills i augusti, när jag tog med Systra-Mi på stan.

Hur förgyller man helgerna?

Bakar godsaker till fikat så klart;-)

Den här helgen blev det röda vinbärs-kakor, egna bär såklart!

Samlar D-vitaminer i Leråns dalgång. 

Trettonhelgen:

-Jaha, vad hittar vi på med killarna nu då, när de bara hänger framför sina skärmar?

Vi tar med dem ut till vår gröna oas; Säveåns naturreservat och grillar, såklart;-)